Några dagars paus igen blev det. Känner mig så jäkla less och nere, så det är väl lite därför. I bland blir det bara lite mycket om man säger så. Kroppen havererar mer och mer och familjen har svårt att ta till sig detta, i stället blir det gnäll och tjafs, och jag mår ännu sämre och gör därmed ännu mer. Inte bra, men sådan är jag.

Torsdag, ja när jag hämtade hem Lillen så var han gnällig och fröknarna undrade om det hade hänt något hemma eller så. Han tyr sig så mycket till de vuxna, vägrar lämna deras sida och de får sitta med honom hela tiden mer eller mindre. En fröken hade fått sitta och läsa och massera honom en bra stund, och en annan hade han hängt runt halsen. Vad säger man? Vad gör man? Pratade med Sambon som bryter ihop och tycker att allt är världens undergång. *suck* han mår ju inte så bra, Sambon. Personligen så tror jag att Lillen känner av stämningen, de är ju bra på det barnen, och dessutom så har han börjat fråga mycket om hur jag mår osv. Det ger mig dåligt samvete.

Fredag, skulle ju städa enligt plan, men redan på torsdagen så frågade Fyran om vi kunde åka och shoppa en tröja till hans tjej. Och när Fyran väl frågar, ja då säger jag ju inte nej, för när han väl nu anser att det är okej att åka iväg med mig så tar jag vara på varenda smula. Så mina planer var att strunta i städningen och vila inför shopping.

Det hela slutade med att jag bakade muffins, för Tvåan muttrade något om fredagar och nybakat, och som den curlingaktiga mamma som man är så......tja, de blev goda och uppskattade och det passade bra för Trean kom hem en sväng också.
Och städa skulle vi ju göra på lördagen.......var det sagt, men det dåliga samvetet slog till, det där att det skulle bli fint väder och varför ska vi behöva gå inne och städa då, och Sambon är ju så trött......så jag städade också. Blev inte helt klar utan Sambon fick ta det sista när han kom hem. Sedan for vi och shoppade, Fyran och jag. Och jag hade ju lovat Sambon att inte gnälla, ja för han hade ju givit order om vila inför shoppingen, så jag höll väl tyst *ler*

Lördag, och inte så vackert väder som det såg ut som. Var ute en liten promenad till en lekpark och sedan bestod dagen av att sitta och leta efter semesterboende. Som vanligt skillda åsikter, men men.....kvällen avslutades med bastu, bubbel och melodifestival och Svärmor som ringde och gnällde över att svärfar hade ställt till det med telefonbolaget. Och Sambon fattar fortfarande inte varför vi ska ringa kommunen och ställa farfar i kö på boende.....han har så många problem ändå, så han orkar inte ta tag i det säger han och jag får dåligt samvete då jag vet att det är jag/min sjukdom som är en del av "problemet".

Söndag, halva denna dag har gått. Strålande sol ute, Sambon och Lillen är ute en sväng i trädgården, jag sitter här. Fyran och hans tjej är på ovanvåningen, förmodligen håller de sig undan för mitt och gubbens småtjafs. Sambon ska även denna söndag fara till sina föräldrar, ja för att försöka lugna svärmor och kolla vad svärfar ställt till med. Och samtidigt klagar Sambon över att han inte hinner något här hemma och att han har så mycket att göra. Inga kommentarer om detta.
Själv så tvättar jag och är sur som en citron över att ännu en söndag går iväg till.....tja......

Ähh....har väl Pms också, därav denna gnälliga tjuriga kvinna. Men jag mår skit.

Borde kanske fortsätta att ta bloggpaus, det här är ju inget roligt inlägg i alla fall.