Dagen H är här, H som i Holtermätning. Dvs, jag är påkopplad till en liten bandspelare som spelar in mitt hjärta, mitt EKG.

Torsdag är det ju också, och torsdagar är ju som bekant inte min favoritdag, för det strular ju alltid på torsdagar av någon anledning. Och med tanke på bilen i går.....Sambon stannade hemma en extra timme på morgonen för att hjälpa mig, tack älskling!

Så jag kunde i lugn och ro duscha och ta mig kläder och lite smink i fejset, för vi skulle ju faktiskt ut idag, mitt lilla fejs och jag, om än till hjärtmottagningen.

Och tur var det att Sambon stannade hemma, för självklart så lyckades jag med att göra stopp i toan efter mitt besök där, och gubben min bara suckade och undrade hur i hela friden jag lyckas med allt.....

Lämnade Lillen till förskolan, 10 minuter tidigare än vanligt, men ändå stod de och väntade, och sedan for jag hem och tog en fika innan det var dags att ställa kosan mot grannstaden och stora sjukhuset.

Fick göra ett vanligt ekg på en halv minut först, vilket så bra ut och sedan blev jag påkopplad lite sladdar och fick en bandspelare runt halsen. Men innan hon satte fast de där....ja jag vet inte vad det kallas, men de där lapparna som sladdarna sitter i, så sprutade hon på något, det var nog en sprit av något slag och den luktade minst sagt illa.

Som sur handduk ungefär, eller fotsvett. Och jag får inte duscha ju......så ibland kommer det en doft av just dessa lukter och sticker i näsan......örk!

Men annars är det helt okej, mycket enkalare än att gå med 24h mätning av blodtrycket och inte stressande som det är när det pumpar upp med jämna mellanrum. Man tänker inte på den helt enkelt, så eftersom man ska föra dagbok också....ja det är lätt att glömma att kolla på klockan när man gör det och det liksom.

Aja, i morgon, samma tid, samma plats så ska jag bli bortkopplad igen och sedan får vi väl se när jag får svaret på detta.

Annars då? Ont som *svordom* i höfter och nacke i dag, inte roligt alls.
Och Lillen fortsätter att vara gnällig på förskolan, och säger här hemma att han inte trivs. Jobbigt! Jobbigt är det också när fröken frågar om det hänt något hemma, samvetet ni vet. Men vi har beslutat, både vi och fröknarna, att vi inte ska göra så stor sak av det hela, så kanske det går över. Han trivdes ju så bra för någon vecka sedan!

Och förövrigt kan jag meddela ett säkert vårtecken! Granntanten satt ute med bara ben i dag!! Tjoho! Våren är kommen! ;)